Så revisorer testar interna kontroller för att bedöma deras effektivitet

Så revisorer testar interna kontroller för att bedöma deras effektivitet

När revisorer granskar ett företags bokslut handlar det inte bara om att kontrollera siffror. En central del av arbetet är att bedöma hur väl företagets interna kontroller fungerar. De interna kontrollerna är de rutiner och system som ska säkerställa att redovisningen är korrekt och att fel eller oegentligheter upptäcks i tid. Men hur går revisorer egentligen tillväga för att testa dessa kontroller – och vad betyder det för revisionen som helhet?
Vad är interna kontroller?
Interna kontroller omfattar de processer, policys och rutiner som ett företag använder för att styra sina ekonomiska aktiviteter. Det kan handla om allt från attest av betalningar och ansvarsfördelning till IT-säkerhet och lagerhantering. Syftet är att förebygga fel, bedrägerier och ineffektivitet – och samtidigt säkerställa att redovisningen ger en rättvisande bild.
För revisorn är förståelsen av dessa kontroller avgörande. Ju bättre kontrollerna fungerar, desto mindre risk finns det för väsentliga fel i bokslutet – och desto mer kan revisorn förlita sig på företagets egna system i sin granskning.
Första steget: Förståelse och riskbedömning
Revisionsarbetet inleds med att revisorn skaffar sig en grundlig förståelse av företagets verksamhet och processer. Det sker genom samtal med ledningen, genomgång av dokumentation och observation av hur kontrollerna faktiskt utförs.
Därefter gör revisorn en riskbedömning för att identifiera var det finns störst risk för fel eller oegentligheter. Det kan till exempel vara inom områden med många manuella moment, komplexa transaktioner eller bristande ansvarsfördelning. Denna riskbedömning ligger till grund för vilka kontroller som ska testas mer ingående.
Test av utformning och implementering
När riskområdena har identifierats bedömer revisorn om de relevanta kontrollerna är ändamålsenligt utformade – det vill säga om de teoretiskt sett kan förebygga eller upptäcka fel. Därefter undersöks om kontrollerna faktiskt har implementerats och fungerar i praktiken.
Det kan innebära att revisorn observerar hur en kontroll utförs, granskar dokumentation från tidigare kontroller eller testar åtkomsträttigheter i IT-system. Om en kontroll till exempel kräver att två personer godkänner en betalning, kontrollerar revisorn att detta verkligen sker.
Test av kontrollernas effektivitet
När utformning och implementering har bedömts som tillfredsställande går revisorn vidare till att testa kontrollernas effektivitet. Det innebär att revisorn väljer ut stickprov av transaktioner och kontrollerar om rutinerna har följts korrekt under en viss period.
Exempel på tester kan vara:
- Granskning av verifikationer för att säkerställa att de är godkända av rätt person.
- Kontroll av att systembehörigheter är begränsade till relevanta medarbetare.
- Jämförelse mellan lagerinventeringar och redovisade värden.
- Test av automatiska IT-kontroller, till exempel validering av dataregistrering.
Om testerna visar att kontrollerna fungerar som avsett kan revisorn minska omfattningen av andra granskningsåtgärder. Om svagheter upptäcks behöver revisorn däremot utföra fler substansgranskningar – det vill säga direkt kontroll av redovisningsposter.
Dokumentation och bedömning av resultat
Alla tester och observationer dokumenteras noggrant. Revisorn bedömer därefter om de interna kontrollerna sammantaget ger tillräcklig säkerhet för att redovisningen är tillförlitlig. Om det finns väsentliga brister ska dessa rapporteras till företagsledningen – och i vissa fall även till styrelsen.
Dokumentationen är inte bara ett krav enligt revisionsstandarderna, utan också en viktig del av revisorns bevisföring. Den visar hur slutsatserna har dragits och utgör grunden för revisionens samlade bedömning.
Varför test av interna kontroller är viktigt
Effektiva interna kontroller är inte bara till nytta för revisorn – de stärker hela företaget. De skapar förtroende hos investerare, kreditgivare och andra intressenter, och minskar risken för ekonomiska förluster. Samtidigt ger de ledningen bättre insyn i verksamheten och hjälper till att upptäcka ineffektivitet eller fel i tid.
För revisorn innebär välfungerande kontroller att revisionen kan genomföras mer effektivt och med större säkerhet. För företaget betyder det ett stabilare underlag för beslut och långsiktig utveckling.
En kontinuerlig process
Test av interna kontroller är ingen engångsinsats. Kontrollerna behöver löpande anpassas till förändringar i företagets struktur, IT-system och riskprofil. Därför är samarbetet mellan revisorn och företagsledningen centralt – inte bara vid bokslutstidpunkten, utan som en del av en kontinuerlig förbättringsprocess.
När revisorer testar interna kontroller handlar det i slutändan om att skapa förtroende – både för redovisningen och för företagets förmåga att hantera sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt.















